| |
Vår politik
Varför vi är
kommunister
Att vara kommunist är att
kämpa för ett samhälle byggt på jämlikhet och
solidaritet. Ett samhälle där ingen tillåts berika sig
på någon annan. Där allas frihet från förtryck banar väg
för den enskilde att utveckla alla sina förmågor.
Men samhället blir inte
bättre av sig självt. Det krävs kamp för att förändra
Sverige och världen. Kommunisterna slåss för
arbetarklassens och folkflertalets intressen i alla
frågor, stora såväl som små.
Men verkligheten kan
aldrig styckas upp i en massa enskilda frågor. Allt
hänger ihop – nedskärningar, massarbetslöshet,
industrislakt, miljöförstöring, krig och förtryck.
Problemen kan inte lösas var för sig utan bara genom en
grundläggande förändring av systemet. Från ett samhälle
som sätter storföretagens och deras vinster i centrum
till ett samhälle som sätter människorna och deras behov
högst. Endast en socialistisk utveckling kan lösa de
problem som Sverige och världen står inför. Därför är vi
kommunister.
Ett verkligt
arbetarparti
Kommunistiska Partiet är
ett parti som kämpar för arbetarklassens intressen och
mål i samhället. Det kanske låter konstigt när övriga
partier tävlar om att hylla företagare, nyrika snyltare
och spekulanter. Men vi är inte som andra. Vi har
ingenting till övers för de rika.
Arbetarklassen utgör den
stora majoriteten av befolkningen. Denna majoritet bär
upp samhället och har gemensamma intressen i förhållande
till de rika. Vi sitter inte alla i samma båt. Sådant
prat syftar bara till att hålla arbetarklassen på
mattan.
Låt oss ta några exempel.
Dom påstår att lönehöjningar för arbetare innebär ett
hot mot samhällsekonomin. Krav på en rättvis fördelning
av pengarna i samhället kallar dom för avundsjuka. Att
skära ner på välfärden och därmed försämra
livskvaliteten för de många påstås vara en ansvarsfull
politik.
I fråga efter fråga är det
tydligt att det som är bra för arbetare och vanligt folk
inte är det samma som vad som är bra för de rika och
mäktiga. Olika klasser har olika intressen. Kalla det
vad du vill – arbetarklass mot borgarklass. Eller
vanligt folk mot eliten. Eller dom där uppe mot oss här
nere. Eller helt enkelt vi mot dom! Det är detta all
politik handlar om – klasskamp. All politik utgår från
att ta ställning i denna kamp. Antingen för
borgarklassen eller för arbetarklassen.
Arbetarklassen är mycket
mer än ”männen i blåkläder” på industrier och i gruvor;
arbetare är också kvinnorna i vården, killen på
förskolan, tjejen i kassan på ICA, servitrisen på krogen
och städaren i skolan. För att nu bara nämna ytterligare
några arbetargrupper.
Socialismen
Socialismen är egentligen
mycket enkel och förnuftig. De flesta människor är
beredda att erkänna att de sympatiserar med socialismens
grundtankar om ett rättvist och jämlikt samhälle.
Ett samhälle ska byggas
utefter folkflertalets behov och en välplanerad ekonomi
är bättre för såväl människorna som miljön. Demokrati
ska råda även inne på arbetsplatser. Valda
representanter, inom såväl fackföreningsrörelsen som
politiken, ska leva under samma ekonomiska och sociala
förhållanden som de som valt dem, och att dessa ska
kunna avsättas om de låter sig korrumperas av makten.
Detta är grundtankarna om
ett annat samhälle som formulerades i arbetarrörelsens
barndom. Detta är också grunderna för det samhälle som
Kommunistiska Partiet kämpar för i 2000-talets Sverige.
Vår socialism är svensk.
Det är nödvändigt att understryka detta, inte för att vi
kommunister är det minsta nationalistiska, utan för att
svenska arbetare måste bygga socialism utifrån de
förutsättningar som är Sveriges.
Så här långt i historien
har socialismen bara brutit igenom i fattiga och
underutvecklade länder. Utifrån de förutsättningarna är
de resultat socialismen uppnått enastående.
Men den svenska
socialismen har andra förutsättningar och andra
uppgifter än den kubanska eller på sin tid den ryska. I
Sverige handlar socialismen inte om att industrialisera
landet eller om att lyfta det ur sekelgammal fattigdom,
utan om att förhindra avindustrialisering och om att
bekämpa social nedrustning och nyfattigdom.
Istället för dagens ökade
orättvisor och nedrustning av välfärd och demokrati vill
vi bygga ett samhälle genomsyrat av jämlikhet,
solidaritet och ett aktivt deltagande från folkflertalet
i styrandet av landet. Där ingen tillåts berika sig på
någon annan. Där allas frihet från förtryck banar väg
för den enskilde att utveckla alla sina förmågor.
Men socialismen innebär
inte paradisets inrättande på jorden. Socialismen
innebär en lång och mödosam kamp mot resterna av det
gamla klassamhället och de klasser och skikt som vill
försvara sina rikedomar och privilegier med siktet
inställt på det klasslösa samhället.

Partiets historia
Kommunistiska
Partiet är i
jämförelse med andra
partier ett ungt
parti, men ser sig
som en del av en
historisk tradition
som går långt
tillbaka. Här
skriver vi mycket
kort en historia
över den
revolutionära delen
inom
arbetarrörelsen.
Vill du läsa mer om
arbetarrörelsens och
Kommunistiska
Partiets historia
finns det intressant
litteratur i vår
butik.
Kommunisterna är,
och har alltid varit
en del av
arbetarrörelsen. Vår
historia är
arbetarrörelsens
historia. Sedan
arbetarklassen
började organisera
sig har det ständigt
pågått en politisk
strid mellan en
revolutionär gren
som genom klasskamp
vill förändra
samhället i grunden
och en
liberal-reformistisk
gren som genom
samarbete med
kapitalisterna vill
avskaffa de värsta
orättvisorna i det
kapitalistiska
samhället.
Kommunisterna
organiserar den
revolutionära grenen
av arbetarrörelsen.
I arbetarrörelsens
allra tidigaste
barndom stod striden
mellan liberaler och
socialister, en
strid som
socialisterna vann,
ledda av skräddaren
August Palm.
Arbetarrörelsen
ställde socialismen
som sitt mål och tog
den röda fanan som
symbol.
Men liberalerna gav
inte upp striden.
Även inom
arbetarrörelsen
fanns krafter som på
tusen och ett sätt
försökte påverka den
i liberal,
kapitalistvänlig
riktning.
Tillsammans med hela
tyngden av det
borgerliga
samhällets
ideologiska påverkan
gav detta redan från
början en politisk
strid inom
arbetarrörelsen,
mellan en
reformistisk höger,
som tror att
kapitalismen
successivt och i
samförstånd skall
kunna utvecklas till
socialism, och en
revolutionär
vänster, som menar
att arbetarklassen
måste störta
kapitalisternas makt
för att socialismen
skall bli möjlig.
I den
internationella
arbetarrörelsen
ledde denna
motsättning till
splittring i samband
med första
världskrigets
utbrott 1914, då de
högersocialdemokratiska
ledarna i alla
krigförande länder
ställde sig bakom
sina egna
kapitalister i det
imperialistiska
rövarkriget. Bara
ett stort parti stod
emot, det ryska
socialdemokratiska
partiet, anfört av
Lenins bolsjeviker.
I Sverige, som stod
utanför första
världskriget, dröjde
splittringen till
revolutionsåret
1917, då vänstern
bröt sig ur det
socialdemokratiska
parti som
dominerades av en
kompromissvillig
höger. Splittringen
inspirerades av den
revolutionära
utvecklingen i
Ryssland, men också
av intensiva
klasstrider i ett
Sverige som hungrade
på grund av en
tyskvänlig överhets
generösa
matleveranser till
det krigförande
Tyskland.
Vänstern tog sig
först namnet
Sveriges
socialdemokratiska
vänsterparti. Men
den
socialdemokratiska
partibeteckningen
ansågs förbrukad,
nedsmutsad av de
högersocialdemokratiska
ledarnas
krigsaktivism och
klassamarbete. 1921
valde därför den
internationella
vänstern att kalla
sig själv
kommunistisk,
inklusive den
svenska. Sveriges
socialdemokratiska
vänsterparti blev
Sveriges
kommunistiska parti.
Sveriges
kommunistiska parti
spelade en viktig
roll i de hårda
klasstrider som
utkämpades i Sverige
under 1920- och
30-talen. Men också
i kampen mot
fascismen.
Men SKP var inte
opåverkat av det
omgivande samhällets
ideologiska tryck,
vilket efter hand
ledde till ett
alltmer oblygt
fjäskande för den
högersocialdemokrati
man brutit med 1917.
Den kommunistiska
uppgiften
reducerades till att
vänligen driva
socialdemokratin åt
vänster. Ett förfall
som idag fullbordats
i Vänsterpartiet,
ett parti som lagt
allt vad kommunism
och klasskamp på
hyllan till förmån
för ”kapitalism med
mänskligt ansikte”
och parlamentarisk
kohandel med
socialdemokratin.
I
mitten på 1960-talet
formerades en
vänsteropposition
inom SKP, delvis
inspirerad av den
vänsterkritik som
det kinesiska
kommunistpartiet vid
denna tid riktade
mot det sovjetiska.
Vänsteroppositionen
förenades med
vänstersinnade
ungdomar, som
radikaliserats i
protesterna mot
USA:s krig i Vietnam
och i den sk
studentrevolt som
ägde rum 1968. Samma
år formerades en
alternativ
kommunistisk
organisation, kallad
Kommunistiska
Förbundet
Marxist-Leninisterna,
KFML.
Den nya
organisationen
präglades av
studenter och av en
studentikos syn på
arbetarklassen,
vilket snabbt ledde
till motsättningar.
I samband med den
vilda
gruvarbetarstrejken
i Malmfälten 1969-70
blev motsättningarna
akuta. KFML
splittrades och
Kommunistiska
Partiets formerades
som ett
revolutionärt,
kommunistiskt
arbetarförbund, då
under namnet
Kommunistiska
Förbundet
Marxist-Leninisterna
(revolutionärerna),
KFML(r).
Från första stund
satte KFML(r) kurs
mot att etablera
förbundet på
arbetsplatserna i
den vilda strejkvåg
som böljade över
Sverige under hela
1970-talet. En
strävan som gav
konfrontation med
såväl det
socialdemokratiska
pampväldet i
fackföreningarna som
med den studentikosa
vänstern. Men
strategin gav
resultat. Förbundet
rotade sig stadigt i
arbetarklassen och
med denna förankring
som bas ombildades
förbundet 1977 till
partiet KPML(r).
När 1970-talets
vänstervåg slog över
i individualism och
högertänkande föll
studentvänsterns
organisationer
samman som korthus.
Men det
arbetarförankrade
KPML(r) levde kvar.
|
|

Välkommen
till Gävlekommunisternas hemsida!
Gävleavdelningen
har medlemmar i tre av länets
städer, Gävle, Sandviken och Söderhamn.
Vi
finns i en del av landet som
historiskt varit en av våra rödaste.
Inte konstigt egentligen eftersom vi en gång
hade många tunga industrier i länet som gav
befolkningen arbete.
I dag ser vi
resultatet av de senaste decenniernas
industrislakt med stora
förändringar i befolknings-strukturen som
följd.
De senaste årtiondena
av nyliberal
utveckling har lett oss in i en tid med kraftig
högervridning av politiken.
Trotsa
den "blå vågen" och gå med oss i kampen för ett
rättvist och solidariskt samhälle.
Kontakt
med oss
-Vi behövs
för att ta kampen för ett samhälle byggt på jämlikhet och
solidaritet.
-Vi behövs för
att ta kampen mot fortsatt högervridning, fortsatta sociala
nedskär-ningar och mot en ökande främlingsfientlighet.
-Vi vill
erätta kapitalets diktatur med ett socialistiskt samhälle där
arbetarklassen och folkflertalet har makten.
Bojkotta Israeliska varor:
Streckkod
729 på varor i våra svenska butiker.
Bojkotta Israeliska produkter. Köp inga produkter vars streckkod
börjar på 729- de är från Israel.
Se även upp med:
Frukt och grönsaker av märket Jaffa, Carmel och Top. Se alltid efter
ursprungsland när du handlar frukt och grönt eller det statliga
israeliska exportföretaget Agrexco när du handlar frukt och grönt.
Jozo havssalt.
Eden Springs kontorsvatten
Djupfryst vegetarisk mat från Hälsans Kök.
Läskedrycksapparaten Soda stream.
Hudvårdsprodukter av märket Ahava och DSD. Var vaksam mot produkter
från döda havet.
IT-produkter. WizLan, Checkpoint, RiT, RadGuard, Algorithic, Ossi
Scandinavia AB.

 |
|