2010-03-02
Bluff och båg om hushållstjänster
 
I SVT:s Agenda var näringsminister Maud Olofsson närmast sprickfärdig av självgod förnöjsamhet. Skatteavdraget för hushållsnära tjänster har givit över 11 000 nya jobb, påstod hon – inte en utan tre gånger inom loppet av tre minuter.
Moderaterna vill inte vara sämre, så när Fredrik Reinfeldt och Per Schlingmann bjöd på mut- och pressbrunch på hotell Hilton i Stockholm i helgen lanserades samma budskap på illgröna affischer. Har vi råd att säga nej till nya jobb? löd den retoriska frågan till påståendet om att skatteavdraget minsann givit 11 000 nya jobb.

Påståendet ”11 000 nya jobb” skall uppenbarligen hamras in i människors medvetande. Som själva beviset för att högerregeringens s k jobbpolitik blivit en veritabel succé.
Det finns bara ett litet aber i sammanhanget. Påståendet om de nya jobben är nämligen falskt. Ja, mer än så. Det utgör en medveten förfalskning, ett bedrägeri.

Bakgrunden till vandringssägnen om de 11 000 nya jobben är att arbetsköparorganisationen Almega, som organiserar hemserviceföretagen, i förra veckan kom med en rapport som säger att dessa numera sysselsätter 11 300 anställda. Almega har varit drivande lobbyist bakom skattesubventionerna på de varor hemserviceföretagen bjuder ut på marknaden, så det är möjligt att siffran är något friserad. Men i det stora hela stämmer den säkert.
Ändå ljuger både Olofsson och Reinfeldt. Eftersom deras påståenden om 11 000 nya jobb förutsätter att det inte fanns ett enda jobb inom denna sektor innan skatteavdraget infördes 1 juli 2007. Vilket helt enkelt inte är sant. Flertalet av de 25 hemserviceföretag som idag är medlemmar i Almega etablerades redan på 1990-talet och de hade anställda också före 2007.
Naturligtvis har skattesubventionen ökat efterfrågan på hemserviceföretagens varuutbud och därmed antalet anställda i branschen. Konstigt vore det annars. Om priset på en vara sänks drastiskt är det fler som köper den.

Det exakta antalet nya jobb framgår dock inte av Almegas rapport. Men väl av ett uttalande som Almegas näringspolitiske chef Ulf Lindberg gjorde på den presskonferens som presenterade rapporten. Med näringsminister Olofsson som ivrig deltagare.
”Om de rödgröna infriar löftet om att slopa skatteavdraget halveras branschen på ett bräde och
5 600 jobb försvinner”, hävdade Lindberg.
Så är bluffmakaren Olofsson avklädd in på bara mässingen och med henne den redan ökände siffertrollaren Fredrik Reinfeldt. Rätt är att deras avdrag givit 5 600 nya jobb.
Så många nya jobb är naturligtvis inte illa i dessa arbetslöshetstider, särskilt som hemserviceföretagen i stor utsträckning ger jobb till grupper som annars har det svårt på arbetsmarknaden, som invandrare.

Ändå är vi emot skatteavdraget för hushållsnära tjänster. Vilket alls inte har med hemserviceföretagens verksamhet att göra. Att städa, putsa fönster, skotta snö, klippa gräs eller vad det nu kan vara är lika nödvändiga som respektabla sysselsättningar. Varvid det är egalt om arbetena utförs på kontor och i offentliga miljöer eller i privata hem.
Många människor, inte minst äldre, har behov av hjälp i sina hem. Felet är att skatteavdraget inte tar minsta hänsyn till behovet. Utan bara till betalningsförmågan.

Den rike ges möjlighet att köpa skattesubventionerad hemtjänst, oavsett om han eller hon är i behov av samhälleligt stöd. Medan fattigpensionären vackert får vänta på en kommunal hemtjänst som efter år av nedskärningar kommer allt mer sällan och under allt färre timmar. Skatteavdraget ger till de rika och tar från de fattiga. Eftersom de skattepengar som idag subventionerar de privata hemserviceföretagen på en marknad som räknar allt i kontant betalning borde gått till att bygga ut den kommunala hemtjänsten.
Fredrik Reinfeldt gör stort nummer av att skatteavdraget gjort svarta jobb vita. Vilket säkert är sant. Men är det verkligen rimligt att belöna dem som smiter från skatt och arbetsgivaravgifter genom att köpa svart arbetskraft? Absolut inte! säger vi. De rika får hjärtans gärna köpa privat hemservice på den fria marknad de hyllar så frenetiskt i alla andra sammanhang. Men de får betala själva. Väljer de fortsatt att bryta mot lagen bör de straffas, inte belönas.

De rödgröna har som sagt lovat att riva upp skatteavdraget, om de vinner valet i höst. Men det knorras en del i de socialdemokratiska leden, inte minst i Stockholm, där länsordföranden Mikael Damberg vill behålla högerreformen i ett osminkat försök att fjäska för den egoistiska medelklass han själv tillhör och som i långa stycken styr riksdagspolitiken.
Det är illavarslande. För bortom alla fraser om nya jobb och besvärliga livspussel handlar detta om klass och kön. Mikael Damberg kan få ihop sitt besvärliga livspussel genom extra skattesubventioner, att läggas till den feta riksdagslön han redan har.
Men priset får betalas av dem som redan nu har svårt att få hushållsbudgeten att gå ihop, utan att ens kunna reflektera över att köpa extra hushålls-hjälp, och inte minst av de lågavlönade kvinnorna, som inte bara har att sno ihop ett eget livspussel, utan som också tvingas ta ett allt större ansvar för föräldrar med otillräcklig hjälp från samhället.
Marknaden ger dem med mest pengar fördel. Därför skall samhället inte subventionera marknaden, utan upphäva den. Genom att tillse att människor får den hjälp de behöver. Via offentlig sektor.

Grundfrågan är mycket enkel. Det är behovet som skall styra samhällets insatser för den enskilde. För det duger inte marknaden. Därför säger vi nej till marknadsfördelade skattesubventioner till hemservice. Bygg istället ut den kommunala hemtjänsten. Det ger både nya jobb och hjälp till dem som behöver den bäst.

Tillbaka